Internationella dagen mot våld mot kvinnor
I dag, på den internationella dagen mot våld mot kvinnor, vill vi på Viljan uppmärksamma det viktiga arbete som pågår varje dag – för att skydda och stärka kvinnor och barn som lever med hot och våld.
Varje år dödar omkring 15 män i Sverige en kvinna som de har eller har haft en nära relation med. Enligt nationella kartläggningar har minst vart tionde barn i Sverige upplevt våld i hemmet – antingen som vittne eller som brottsoffer. Samtidigt ökar antalet ärenden som rör hedersrelaterat våld och förtryck, ett område som fortfarande präglas av stora kunskapsluckor och svårigheter för myndigheter att hantera inom ramen för svensk lagstiftning.
– Våld har inget med samhällsklass eller socioekonomiska aspekter att göra. Det sker i alla miljöer och områden. Det drabbar också kvinnor i alla åldrar, säger Cathrin Bergqvist, verksamhetschef på Viljan Skyddat boende.
Lång erfarenhet och stark drivkraft
Cathrin har arbetat inom socialtjänsten i över 40 år. Hon är socionom och har erfarenhet från alla delar av socialt arbete samt barn- och ungdomspsykiatrin. De senaste 20 åren har hon arbetat som chef, och hon beskriver sitt ledarskap som närvarande och operativt. Hennes drivkraft handlar om att skapa förändring för människor i utsatthet.
– Jag började tidigt intressera mig för familjerätt, familjerådgivning och konflikthantering. Jag såg hur familjer kan fastna i destruktiva mönster och hur svårt det är att ta sig ur dem utan rätt stöd. Det väckte mitt engagemang för att hitta fungerande lösningar.
Mordet på Fadime 2002 blev starten för Cathrins engagemang för våld i nära relationer och hedersrelaterat våld.
– Hedersrelaterat våld utmanar våra strukturer. Det handlar om kollektiva system av kontroll och lojalitet – något som inte passar in i den svenska rättslogiken. Därför måste vi förstå mer, i alla delar av samhället.
Hon menar att kunskapen behöver stärkas genom hela kedjan – från socialtjänst, sjukvård och rättsväsende till civilsamhället.
Ny lagstiftning stärker barnens rättigheter
Den 1 april 2024 trädde en ny lagstiftning i kraft som förändrade synen på barn i skyddade boenden. Tidigare följde barnen ofta bara med sin mamma utan att själva bli placerade eller få individuella insatser. Med den nya lagen (2024:79) har barnen fått en egen placeringsform och därmed ett tydligare rättsskydd.
– Tidigare betraktades barnen som medföljande. Nu erkänns de som egna individer med rätt till stöd, vilket är helt avgörande för deras återhämtning, säger hon.
Cathrin har under flera år deltagit i nationella dialoger och nätverk kopplade till reformen, bland annat hos Socialstyrelsen, och har varit engagerad i frågan om tillståndsplikt och barnens rätt till skydd.
– Jag upplever att det finns en större öppenhet nu. Lagstiftningen är ett viktigt steg, men det är i vardagen hos handläggare, behandlare och verksamheter som förändringen sker.
Reformen innebär också att skyddade boenden nu är tillståndspliktiga via IVO, vilket betyder att endast verksamheter som uppfyller fastställda krav får bedriva skyddat boende. Cathrin ser positivt på förändringen och menar att tillståndsplikten stärker kvaliteten, tydliggör ansvaret och bidrar till ökad trygghet – både för de placerade och för socialtjänsten som placerar.
Viljan Skyddat boende
När Cathrin startade det som idag är Viljan Skyddat boende 2016 utgick hon från sin långa erfarenhet av bristerna inom socialtjänstens skyddssystem. Målet var att skapa en verksamhet med tydlig struktur, hög säkerhet och specialiserad kompetens. Boendet tar emot kvinnor och barn som utsatts för våld i nära relation, hedersrelaterat våld eller sexuell exploatering (trafficking).
– Vi byggde upp verksamheten som om tillståndsplikten redan fanns. Fokus låg på säkerhet, riskbedömning och rutiner – men också på bemötande. Trygghet handlar lika mycket om struktur som om mänsklighet.
Cathrin betonar vikten av traumamedvetet bemötande och ett starkt barnrättsperspektiv. Hon beskriver hur verksamheten möter människor i alla åldrar och från alla samhällsklasser, och hur varje möte kräver förståelse för trauma och våld – men också för vikten av att skapa en fungerande vardag.
Säkerhet, sekretess och kompetens
Arbetet på ett skyddat boende kräver omfattande kunskap och ständig vaksamhet.
– Vi måste vara på tå hela tiden. En bil som dyker upp på olika platser vid flera tillfällen, ett telefonsamtal från fel nummer – allt kan vara relevant för att kartlägga potentiella risker.
Personalen arbetar med risk- och säkerhetsbedömningar, sekretessfrågor och samarbete med myndigheter. Kunskapen om hur sekretess ska hanteras i mötet med exempelvis sjukvård, tandvård och BVC är ofta bristfällig, vilket kan leda till att skyddade uppgifter röjs av misstag.
– Om ett barn har skyddad identitet men ändå registreras i journalsystemet, till exempel vid ett läkarbesök, kan det röja adressen. Därför krävs hög kompetens, noggrannhet och ständig uppdatering.
Arbetstempot är högt, det är snabba kast och ofta akuta lägen. Därför behöver personalgruppen kunna stå kvar i svåra situationer och samtidigt hantera säkerhetsaspekten, myndighetskontakt och både barnen och kvinnornas behov. Arbetsgruppen är avgörande. Cathrin framhåller vikten av öppenhet, tillit och kollegialt stöd.
– Vi arbetar nära trauma, hot och mänsklig utsatthet dygnet runt. Då måste vi ha en kultur där man kan prata, ifrågasätta och stötta varandra.
Behovet framåt
Behovet av skyddade boenden är fortsatt stort. Alla verksamheter har ännu inte hunnit få sitt IVO-tillstånd, och många kommuner står inför en omställning med den nya socialtjänstlagen som betonar förebyggande arbete och samverkan.
– Kommunerna har en tuff uppgift. Ändringarna i socialtjänstlagen kräver att barn- och vuxenhandläggare samarbetar på ett nytt sätt, och resurserna är ofta begränsade.
Viljans skyddade boenden erbjuder även efterstöd till kvinnor som lämnar boendet, vilket inte är självklart i alla verksamheter. De kan då få stöd vid myndighetskontakter och hjälp med praktiska frågor.
– Skyddet tar inte slut när man flyttar ut. Tvärtom är det ofta då den svåraste tiden börjar.
Samverkan och ansvar
Arbetet på skyddat boende handlar ytterst om att skapa trygghet och stabilitet i en tillvaro som präglas av hot och osäkerhet. Cathrin Bergqvist beskriver ett område i förändring – där ny lagstiftning, ökade krav och komplexa livssituationer ställer höga krav på kunskap, samverkan och professionellt ansvar.
– Ingen kan stå ensam i det här. Det gäller hela kedjan – socialtjänst, sjukvård, rättsväsende och civilsamhälle. Alla behövs. Vi har samma mål: att kvinnor och barn ska leva fria från våld. För att nå dit krävs samarbete, tillit och kunskap i hela kedjan, avslutar hon.
Fakta om den nya lagstiftningen om skyddat boende
Nya bestämmelser har införts i bland annat socialtjänstlagen (2001:453), socialtjänstförordningen (2001:937) och lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende. Syftet är att förbättra skyddet och stödet till personer som behöver skyddat boende samt stärka barnrättsperspektivet.
Viktiga förändringar:
- Skyddat boende regleras i SoL som en boendeinsats till personer som behöver skydd mot hot, våld eller andra övergrepp.
- Barn som följer med en vårdnadshavare ska bedömas och beviljas insatsen individuellt.
- Om samtycke saknas från en vårdnadshavare kan socialnämnden, efter beslut i förvaltningsrätten, bevilja barnet placering enligt den nya lagen.
- Det krävs tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att bedriva skyddat boende. Kommuner och regioner ska anmäla sina verksamheter till IVO.