LPT – Lagen om öppen psykiatrisk tvångsvård

Läs om lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och öppen tvångsvård. Så fungerar lagen, kriterierna och Socialstyrelsens riktlinjer.

Vad är lagen om psykiatrisk tvångsvård?

Ibland kan psykisk ohälsa bli så allvarlig att personen själv inte förmår söka hjälp eller ta emot vård. Då finns en lag som ger möjlighet till tvångsvård, för att skydda både individen och andra. Lagen om psykiatrisk tvångsvård, förkortad LPT, reglerar när och hur vård utan samtycke får ges. 

Syftet med LPT är att se till att den som lider av en allvarlig psykisk störning får den hjälp hen behöver, även om personen själv inte vill ta emot den. Det handlar om vård som ges på sjukhus eller, i vissa fall, som öppen psykiatrisk tvångsvård.

När kan LPT användas? 

En person kan bli aktuell för psykiatrisk tvångsvård om tre kriterier är uppfyllda: 

  • Personen lider av en allvarlig psykisk störning.
  • Det finns ett klart behov av psykiatrisk vård dygnet runt. 
  • Personen motsätter sig vården eller kan inte ta ställning till den. 

Det är en läkare som avgör om förutsättningarna för LPT är uppfyllda. I de flesta fall handlar det om slutenvård på en psykiatrisk avdelning. Men det kan också gälla öppen psykiatrisk tvångsvård, vilket innebär att personen bor hemma men är skyldig att följa vissa villkor, till exempel att ta medicin eller delta i samtal.  

Vad är öppen psykiatrisk tvångsvård? 

Öppen psykiatrisk tvångsvård är en form av LPT där personen inte behöver vara inlagd, men där det ändå finns behov av att vården ges under tvång. Det kan till exempel gälla personer som tidigare varit inlagda enligt LPT och som fortfarande behöver behandling för att förhindra ett nytt insjuknande. 

Villkoren för öppen tvångsvård fastställs av en läkare och godkänns av förvaltningsrätten. Det kan handla om medicinering, regelbundna besök i psykiatrin eller andra behandlingsinsatser. Om personen bryter mot villkoren kan hen bli inlagd igen.

Vad säger Socialstyrelsen? 

Socialstyrelsen ansvarar för tillsyn och riktlinjer kring tvångsvård. De beskriver LPT som ett verktyg som ska användas med stor försiktighet och alltid som en sista utväg. Tvångsvård är ett stort ingrepp i någons frihet och ska därför föregås av noggrann prövning och tydlig dokumentation. 

På Socialstyrelsens webbplats finns information om hur LPT ska tillämpas, vilka rättigheter den enskilde har och hur vården ska utformas. Läs mer på Socialstyrelsens webbplats (extern länk).

Frågor och svar om lagen om psykiatrisk tvångsvård

Vad är lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT)?

Det är en lag som reglerar när någon kan få psykiatrisk vård utan samtycke, vid allvarlig psykisk ohälsa. 
 
Vad är skillnaden mellan sluten och öppen psykiatrisk tvångsvård?

Sluten vård innebär att personen är inlagd. Öppen tvångsvård ges hemma men med krav på att följa vissa villkor. 
 
Vilka kriterier gäller för LPT?

Allvarlig psykisk störning, behov av psykiatrisk vård och att personen motsätter sig eller inte förstår behovet av vård. 
 
Vad säger Socialstyrelsen om tvångsvård?

De lyfter att LPT ska användas restriktivt och med respekt för individens rättigheter. 
 
Kan man överklaga en LPT?

Ja. Beslut om LPT prövas av förvaltningsrätt och den enskilde har rätt att överklaga.

Var hittar jag mer information?

Socialstyrelsens webbplats finns detaljerade riktlinjer och stödmaterial om LPT och annan psykiatrisk vård.