Känsla av sammanhang - KASAM

Vad innebär KASAM? 

KASAM skapades av Aaron Antonovsky inom salutogenes. Det är en modell som fokuserar på hälsofaktorer. Modellen består av tre dimensioner: 

En stabil KASAM kopplas till bättre förmåga att hantera stress och högre livskvalitet. 

Hur mäts KASAM? 

KASAM mäts vanligtvis med två formulär: 

• KASAM‑29: Med 29 frågor, poäng 29–203 

• KASAM‑13: En kortare version med 13 frågor, poäng 13–91. 

Formulären används både i forskning och klinisk praktik för att kartlägga individens känsla av sammanhang, jämföra med normer och följa förändring över tid. 

Exempel – KASAM i familjehem 

I familjehem kan KASAM användas för att bedöma och stärka barnets förutsättningar att: 

• Förstå sin nya livssituation (begriplighet) 

• Känna tillräckligt stöd från vuxna och miljö (hanterbarhet) 

• Se mening i sin vardag och känna delaktighet (meningsfullhet). 

Denna metod kan göra insatser mer målinriktade och dokumenterbara. 

Varför fungerar KASAM? 

Forskning och praktisk erfarenhet visar att en stark känsla av sammanhang: 

• Ger bättre motståndskraft vid stress  

• Underlättar hantering av psykisk ohälsa även vid fysisk sjukdom  

• Stärker självförtroende hos individen. 

Så använder vi KASAM på Viljan 

• Kartläggning: Med KASAM-13/29 för att få en bild av individens utgångspunkt. 
• Analysera resultat: Identifiera styrkor och områden som behöver stöd. 
• Planering: Vi planerar insatser som stärker begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Till exempel: 
  • Ge tydlig information om rutiner och förväntningar 
  • Aktivera resurser – från boendemiljö till socialt nätverk 
  • Skapa meningsfulla aktiviteter kopplade till individens intressen.

• Uppföljning: Vi använder KASAM-verktyg som uppföljning vid utvärdering av insatser. 
  
  

När bör KASAM användas som modell? 

KASAM är användbart i flera insatsområden: 

• Ungdomar i familjehem eller stödboende 

• Gruppverksamhet inom psykosocialt stöd 

• Vid övergångar – som från IVA till öppenvård eller flytt 

• I kombination med andra metoder som ESL, A‑CRA eller MI 

Ett gott exempel på KASAM i praktiken 

I ett HVB-hem gjorde personal en KASAM-kartläggning och upptäckte låg begriplighet i hur dagliga rutiner fungerade. Genom att införa tydliga scheman och samlingsstunder ökade både hanterbarhet och meningsfullhet. Inskrivna unga uppgav senare högre trygghet och delaktighet.