Vanliga frågor om att bli familjehem
Har du funderingar om vad det innebär att bli familjehem? Här hittar du svar på vanliga frågor om krav, vardagen, processen och ersättning.
Att bli familjehem väcker många frågor – och det är helt naturligt. Här har vi samlat svar på det som många undrar över, från vem som kan bli familjehem till hur ersättningen fungerar.
Nedan hittar du svar på de frågor vi får allra oftast. Hittar du inte det du söker är du alltid välkommen att höra av dig till oss direkt – vi berättar gärna mer om vad ett uppdrag hos Viljan innebär.

Grundkrav för att bli familjehem
-
Vem kan bli familjehem?
Alla familjer är olika – och det är också en styrka. Hos Viljan välkomnar vi olika familjekonstellationer och gör alltid en individuell bedömning av varje familjs förutsättningar.
För att bli familjehem behöver du ha en trygg och stabil livssituation, tid och engagemang för uppdraget och ett känslomässigt utrymme för ett barn eller en ungdom som behöver stöd. Det är också viktigt att kunna erbjuda ett eget rum, skapa struktur i vardagen och samarbeta med både Viljan och socialtjänsten.
Ett familjehem behöver inte vara perfekt. Men det behöver finnas värme, tålamod och en vilja att förstå barnets behov, erfarenheter och känslor. Hos oss är det viktigaste att barnet får komma till ett hem där det finns trygghet, omtanke och vuxna som vill göra skillnad.
-
Behöver man vara gift eller sambo?
Nej, du behöver inte vara gift eller sambo för att bli familjehem. Familjehem kan se olika ut, och vi gör alltid en individuell bedömning av dina förutsättningar.
Det viktigaste är att du har en trygg och stabil livssituation, tid och engagemang för uppdraget samt känslomässigt utrymme att ta emot ett barn eller en ungdom i ditt hem. Om du är ensamstående är det också särskilt viktigt att du har ett stabilt och aktivt nätverk omkring dig.
-
Kan man bli familjehem om man är ensamstående?
Ja, det kan vara möjligt att vara familjehem som ensamstående. Eftersom uppdraget ofta kan vara krävande gör vi alltid en individuell bedömning av dina förutsättningar.
För dig som är ensamstående är det särskilt viktigt att du har ett stabilt och aktivt nätverk omkring dig. Tidigare erfarenhet av barn och unga, placeringar eller kunskap om exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan också vara betydelsefullt i bedömningen.
-
Finns det en åldersgräns för att bli familjehem, jourhem eller behandlingsfamilj?
Ja, du behöver ha fyllt 25 år för att kunna ansöka om att bli familjehem.
-
Behöver barnet ha ett eget rum?
Ja, barnet behöver ha ett eget rum där det finns plats för vila, återhämtning och egna saker. Om du har egna barn i hemmet behöver även de ha egna rum. Det är en viktig del i att skapa trygghet, integritet och bra förutsättningar för alla barn i familjen.
-
Kan man ha husdjur?
Ja, det går bra att ha husdjur. I matchningen tar vi alltid hänsyn till både barnets och familjens förutsättningar. Om ett barn till exempel är rädd för djur, allergiskt eller av andra skäl inte bör bo med husdjur, gör vi inte den matchningen. Målet är alltid att placeringen ska bli trygg och bra för både barnet och familjen.
Vardagen och uppdraget som familjehem
-
Kan man jobba heltid och vara familjehem?
I vissa uppdrag går det bra att arbeta samtidigt som du är familjehem. Det viktigaste är att det finns tillräckligt med tid, ork och känslomässigt utrymme för ett barn som kan behöva extra mycket stöd i vardagen.
Vi ser gärna att det finns två vuxna i familjen och att någon av er har möjlighet att vara hemma på heltid om uppdraget kräver det. För vissa jourhem och familjehem, och för alla behandlingsfamiljer, behöver en vuxen vara hemma på heltid. Det beror alltid på barnets behov och placeringens omfattning.
Ett placerat barn kan i perioder behöva mer stöd, närvaro och flexibilitet. Därför är det viktigt att din arbetssituation går att anpassa om behovet uppstår.
-
Hur ser kontakten med biologiska föräldrar ut?
Kontakten med barnets föräldrar kan se olika ut beroende på barnets situation, behov och vad socialtjänsten har beslutat. I vissa fall har barnet regelbunden kontakt med sina föräldrar, syskon eller andra viktiga personer. I andra fall är kontakten mer begränsad.
Som familjehem är din roll att stötta barnet i kontakten, utifrån det som är bäst för barnet. Det kan till exempel handla om att hjälpa barnet att förbereda sig inför umgänge, skapa trygghet före och efter träffar eller samarbeta med socialtjänsten kring hur kontakten ska fungera.
Du står inte ensam i det. Viljan finns med som stöd och vägleder dig i hur du kan hantera frågor, känslor och situationer som kan uppstå kring barnets relationer till sina föräldrar och nätverk.
-
Hur länge bor barnet hos familjehemmet?
Hur länge ett barn bor i ett familjehem kan se väldigt olika ut. Ibland handlar det om en kortare period, och ibland behöver barnet bo kvar under en stor del av sin uppväxt.
Utgångspunkten är alltid barnets bästa och de beslut som socialtjänsten fattar. När det är möjligt är målet ofta att barnet ska kunna flytta tillbaka till sina föräldrar. Samtidigt går det inte alltid att veta från början hur länge en placering kommer att pågå, eftersom barnets och föräldrarnas situation kan förändras över tid.
Som familjehem behöver du därför vara beredd på att uppdraget kan bli både kortare och längre än man först tror. Viljan finns med som stöd genom hela placeringen och hjälper dig att hantera frågor som kan uppstå längs vägen.
För ensamkommande barn och unga kan placeringen ofta pågå tills den unge är tillräckligt självständig för att ta nästa steg, till exempel att flytta till ett eget boende.
-
Kan man som jour- eller familjehem ta emot fler än ett barn?
Ja, det kan vara möjligt att ta emot fler än ett barn som jourhem eller familjehem. Det kan handla om syskon som behöver placeras tillsammans, men också om flera barn eller ungdomar som inte har någon anknytning till varandra.
Hur många barn ett hem kan ta emot beror alltid på familjens förutsättningar, tidigare erfarenhet, nätverk och möjlighet att ge varje barn den tid, trygghet och det stöd som behövs. Barnens behov och livssituation är alltid avgörande.
Inför varje placering görs därför en noggrann bedömning i nära samarbete med socialtjänsten. Målet är alltid att matchningen ska bli trygg och hållbar – både för barnet eller barnen och för jour- eller familjehemmet.
Processen att bli familjehem
-
Hur lång tid tar utredningen gällande om vi passar som familjehem?
En familjehemsutredning tar oftast några månader, men tiden kan variera. Hur lång tid det tar beror bland annat på familjens situation, hur snabbt vi kan boka in samtal och hembesök och när vi får in de uppgifter och registerutdrag som behövs.
Under utredningen lär vi känna dig och din familj bättre. Vi pratar om er vardag, era erfarenheter, era förutsättningar och vad ett uppdrag skulle innebära för er. Syftet är att skapa en trygg och genomtänkt matchning – både för barnet och för familjen.
När utredningen är klar får du besked om du kan bli godkänd som familjehem hos Viljan. Ett godkännande betyder inte att en placering sker direkt, utan nästa steg är att hitta rätt matchning utifrån barnets behov och familjens förutsättningar.
-
Kan man bli familjehem åt ett barn man redan känner?
Ja, det kan vara möjligt. I vissa fall kan ett barn placeras hos någon som barnet redan har en relation till, till exempel en släkting, närstående eller annan trygg vuxen i barnets nätverk.
Det är alltid socialtjänsten som utreder och beslutar om placeringen. Även om barnet och familjen känner varandra sedan tidigare behöver hemmet utredas för att säkerställa att placeringen blir trygg och bra för barnet.
Hos Viljan kan vi finnas med som stöd i processen och hjälpa familjen att förstå vad uppdraget innebär. Det viktigaste är alltid att barnets behov, trygghet och bästa står i centrum.
-
Vad är skillnaden mellan familjehem och kontaktfamilj?
Ett familjehem tar emot ett barn eller en ungdom som behöver bo i en annan familj under en längre tid. Barnet bor då i familjehemmet på heltid och familjehemmet blir en viktig del av barnets vardag, trygghet och omsorg.
En kontaktfamilj är ett stöd under kortare och återkommande perioder. Det kan till exempel handla om att barnet eller ungdomen kommer till kontaktfamiljen någon helg i månaden eller vissa dagar, samtidigt som barnet bor kvar hemma hos sin vårdnadshavare.
Skillnaden är alltså framför allt uppdragets omfattning. Som familjehem tar du emot ett barn i ditt hem på heltid. Som kontaktfamilj är du ett extra stöd vid vissa tillfällen.
Hos Viljan arbetar vi med familjehem, jourhem och behandlingsfamiljer. Vi erbjuder inte uppdrag som kontaktfamilj.
Bli familjehem - ersättning och ekonomi
-
Hur mycket ersättning eller arvode får man som familjehem?
Som familjehem får du ersättning för uppdraget. Ersättningen består vanligtvis av två delar: ett arvode och en omkostnadsersättning.
Arvodet är ersättningen för det ansvar och den tid som uppdraget innebär. Det är skattepliktigt och nivån kan variera beroende på barnets behov, uppdragets omfattning och hur mycket stöd barnet behöver i vardagen.
Omkostnadsersättningen ska täcka de kostnader som uppstår för barnet, till exempel mat, kläder, hygienartiklar, fritidsaktiviteter, resor och andra vardagsutgifter. Den utgår vanligtvis från SKR:s rekommendationer och anpassas efter barnets ålder och behov.
Hos Viljan går vi alltid igenom ersättningen tillsammans med dig inför en placering, så att du vet vad som gäller för just det aktuella uppdraget.
-
Är arvodet skattepliktigt?
Ja, arvodet är skattepliktigt och beskattas som inkomst av tjänst. Det innebär att skatt dras på arvodet, precis som vid annan inkomst.
Omkostnadsersättningen fungerar däremot annorlunda. Den är till för att täcka barnets kostnader i vardagen, till exempel mat, kläder, fritidsaktiviteter och resor. Inför en placering går vi på Viljan igenom vad som gäller för just det aktuella uppdraget, så att du vet hur ersättningen är uppdelad.
-
Är omkostnadsersättningen skattefri?
Ja, omkostnadsersättningen är skattefri i den del som avser barnets faktiska kostnader. Den är till för att täcka utgifter som uppstår i vardagen, till exempel mat, kläder, hygienartiklar, fritidsaktiviteter, resor och andra behov kopplade till barnet.
Arvodet fungerar däremot annorlunda. Det är ersättning för själva uppdraget och är skattepliktigt.
Inför en placering går Viljan igenom hur ersättningen är uppdelad, så att du vet vad som är arvode och vad som är omkostnadsersättning.
-
Kan uppdraget fungera som huvudinkomst?
Nej, uppdraget som familjehem ska inte ses som en huvudsaklig inkomst. Ersättningen är kopplad till uppdraget och ska ge förutsättningar att ta emot ett barn, men du behöver ha en stabil ekonomi redan innan du blir familjehem.
I vissa uppdrag kan omfattningen göra att en vuxen behöver vara hemma på heltid eller ha en mer flexibel arbetssituation. Det går vi i så fall igenom tillsammans inför en placering.
Det viktigaste är att uppdraget bygger på viljan att ge ett barn trygghet, omsorg och stöd – inte på behovet av en inkomst.
Det juridiska kring att vara familjehem
-
Vad är vårdnadsöverflyttning?
Vårdnadsöverflyttning innebär att vårdnaden om ett barn flyttas från barnets föräldrar till en eller två särskilt utsedda vårdnadshavare, till exempel familjehemsföräldrarna.
Det kan bli aktuellt när ett barn har bott länge i ett familjehem och det bedöms vara bäst för barnet att få en mer långsiktig trygghet där. Barnet bor då kvar i familjehemmet, men familjehemmet får ett tydligare juridiskt ansvar för barnets vardag, beslut och omsorg.
Det är alltid socialtjänsten som utreder frågan och domstol som beslutar om en vårdnadsöverflyttning. Barnets bästa är alltid avgörande, och både barnets behov, anknytning och situation vägs in i bedömningen.
-
Vem har juridiskt ansvar för barnet?
När ett barn bor i familjehem är det barnets vårdnadshavare och socialtjänsten som har det juridiska ansvaret. Socialtjänsten ansvarar för placeringen och följer upp att barnet får det stöd och den omsorg som behövs.
Som familjehem har du ansvar för barnets vardag. Det innebär att du ger barnet trygghet, omsorg, struktur och stöd i det dagliga livet – ungefär som en förälder gör i vardagen.
Vissa beslut, till exempel större frågor som rör vård, skola eller kontakt med barnets nätverk, fattas i samråd med socialtjänsten och barnets vårdnadshavare. Viljan finns med som stöd och hjälper dig att förstå vad som gäller i just ditt uppdrag.